Ikväll traskar jag omkring i en snötäckt stad och på söndag sitter jag på tåget hem igen. Allt skulle vara bra om jag inte precis upptäckt att en av alla de jag sett fram emot att återse inte kommer. Eller att franskan bara går sämre och sämre (roligt att hon just gick förbi... not). Eller att jag är dödstrött. Eller att jag är jättehungrig. Eller att jag har MASSOR tills på måndag som jag inte hinner göra tills dess. Eller att jag ska till tandläkaren om fyrtiofem minuter och ta emot en hejdundrande utskällning för att jag inte sköter mina tänder. Eller att mitt hår blir smutsigt efter en dag. Eller att jag inte kan sluta klaga och ta tag i mitt liv. Det var ungefär allt, som jag vill dela med mig. I annat fall kan jag ju framstå som en väldigt pessimistisk människa...